Det gick bra! Jag kände mig stark och var glad när jag gick i mål! För att för mig är det fortfarande stort.
Stort att jag klarar av att springa 6 km i bra tempo. Inte så speciellt för andra som springer dubbla sträckan utan att höja på ögonbrynen men för mig är det en jäkla klapp på axeln.
La ut en status och en bild på Facebook och Instagram, hur många av mina vänner (och nu menar jag riktiga, real-life vänner) som ens orkade skriva en kommentar? Förutom dem jag tränar med ( som förmodligen tyckte att mina 6 km knappt var värda att kommentera eftersom de själva springer samma sträcka på halva tiden...) som skrev några rader så var det ingen.
Känns ju skönt att veta att ngn bryr sig...
Men jag är inte bitter.....eller jo....både bitter och lite ledsen....
Men det låtsas vi inte om! Då går det nog över...
Nu ska jag sova.....så att jag orkar jobba imorgon.
Kram på er! ❤️